Ja det var ett bra "citat" som dök upp på fejan veckan som var.
Tänkte tänka till lite om det där med vänner och fiender.
Vänner är som kalsonger/trosor ....
Vissa kryper upp i röven ..
Några spricker under press ...
Vissa har inte styrkan att hålla dig ...
Vissa blir lite vridna ...
Vissa är dina favoriter ...
Vissa är billiga och helt enkelt otäcka ...
Och en del täcker faktiskt röven din när du behöver dem ;)
När man tänker tillbaka av det man upplevt under de år man iaf levt, hallå är ju 30 liksom=) Gammal som självaste gatan!
Det har verkligen passerat förbi många människor. Man har gjort sig av med de som man inte klarat av att vara tillsammans med av olika anledningar.
Vissa har man glidit från utan anledning.
Vissa som man hamnat på kant med.
Andra kantstötta har man hittat tillbaka till och byggt upp en ny relation.
Få hänger kvar dock. Jag har mesta delens nyare vänner.
En av de stora frågor som finns är, ska man vara ärlig eller dra en mer eller mindre vit/fet lögn.
Eller lönar det sig att säga som man tycker så får den som frågar ta svaret eller helt enkelt dra åt pepparn!?
Ibland svider det sanna men är det inte i det längsta bäst att få veta sanningen?
Så man kan korrigera sig själv, få upp ögonen och vakna ur koman!
Finns det fiender man kan sluta fred med, eller är det bäst att bara låta bli om tillfälle att ta sista fighten och sen gå vidare kommer?
Att vara så stridslysten och tjurig att inte bara glömma det som hänt.
Ja det tåls att tänkas på!
